Läraren lyfte ut den stökiga eleven ur klassrummet och anmäldes av föräldrarna. En utredning gjordes – läraren friades av Skolinspektionen och polisen. Men barn- och elevombudet, som är en del av Skolinspektionen, gjorde gällande att eleven blivit kränkt och att eleven därför är berättigad till skadestånd. Läraren kände sig därefter pressad att självmant lämna sin tjänst.
Lärare har under vissa omständigheter rätt att fysiskt tillrättavisa elever som stör verksamheten – men det är förenat med uppenbara risker där gränserna kan förefalla tvetydiga.
Karnov Kommuns skolexpert Jan Melander menar att det finns drag av moralpanik när det handlar om lärares befogenheter i klassrummet.
-Om en elev stör ordningen svårt är det enligt tydlig HD-praxis så att läraren har rätt att använda välavvägd fysisk kraft för att visa ut eleven, om inte andra sätt för att lösa ordningsstörningen är tillräckliga. Lärare ska inte behöva vara rädda för att bli föremål för rättsliga åtgärder för att de gör sitt arbete, lika lite som elever ska behöva frukta övergrepp i sin skolvardag.
-Temat kränkningar är väldigt laddat och det har i ett flertal fall visat sig kunna leda till spänningar i maktutövningen när det gäller ärendehandläggning, säger han.
Barn- och elevombudet är en del av Skolinspektionen. Frågan är om man i ett fall som detta skapar extra osäkerhet när man kommer till olika slutsatser gällande lärarens agerande?
-Barn- och elevombudet har rättsligt mandat att bedöma om och hur ett ärende om kränkande behandling och diskriminering ska hanteras. Hur detta sker kan, som i detta fall, kan angripas från lämplighetssynpunkt. När en myndighet som i detta fall talar med två olika tungor är det inte något som är juridiskt fel, däremot olämpligt då det skapar rättssäkerhetsrisker och rättslig förvirring, säger Jan Melander.
-Det viktigaste är att skolhuvudmän har egen kunskap, trygghet och omdöme i sin maktutövning. Tyvärr fallerar det i för många fall vilket inte gagnar det samhällsviktiga arbetet mot kränkningar.
